Kulturarv Östergötland
Kulturarv Östergötland

Gustav Vasas och Margareta Leijonhufvuds dannemansskål

I Östergötlands museums samlingar finns ett märkligt 1500-talsglas bevarat. När glaset donerades till museet 1976 av f.d. brandchefen i Linköping, Abraham Leijonhufvud hade detta föremål varit i Leijonhufvudska släktens ägo i närmare 500 år.


skål

Glaset i fråga är cupan till ett pokalglas med en sedan länge avslagen fot. Släkttraditionen har förmedlat att Gustav Vasa och hans andra hustru, drottning Margareta Leijonhufvud har druckit den så kallade dannemanskålen ur detta glas. Den 40-årige Gustav I lär då ha utbringat skålen för sin 20-åriga brud.

Glaset är gröntonat med insprängt bladguld i glasmassan och mäter ca 15 cm i diameter vid mynningen. Denna inblandning med bladguld gör att föremålet troligen är tillverkat av venezianska glastillverkare som fortfarande tillverkar glasföremål i denna teknik.

Att glaset sedan länge förlorat underdelen förstås av att det är placerat i ett fodral av masurbjörk med lock. På fodralet finns årtalet 1685 d. 11 mars.

ask

Detta årtal går att härleda till arvsskiftet efter en tidig släktmedlem, landshövdingen över Örebro län, friherre Abraham Leijonhufvud (1627-1676). Landshövdingen bebodde egendomen Ekeberg i Närke där också glaset förvarades. En kort tid efter året 1676 brann huvudbyggnaden på Ekeberg och glaset kan ha skadats vid detta tillfälle.

Till glaset tillhör även en handskriven anteckning utförd av landshövdingens sonsons son, översten, friherre Sebastian Leijonhufvud som anför att han skrivit av ett äldre inventarium efter sin släkting på Ekeberg. Denna anteckning förmedlar historien att ”Utur detta glas drack Gustaf den förste Dannemans Skålen dagen efter dess bröllop D. 2 october 1539 med Margareta Leijonhufvud…”

Bröllopen stod i Uppsala den 1 oktober och därefter har glaset tagits tillvara och bevarats som en historisk relik inom den Leijonhufvudska släkten.

glas

Begreppet dannemanskål är ett mycket gammalt begrepp för den skål som utbringades av eller för brudparet i samband med giftermålet. Skålen var också en symbolisk handling inför både släkten, vännerna och tjänstefolket, då de nygifta nu inträdde i husbonderollen.

I samband med ett bröllop som detta, mellan en kung och en blivande drottning var denna skålen troligen extra betydelsefull.

Avslutningsvis kan nämnas som en kuriositet; i år 2016 är det 40 år sedan glaset donerades till Östergötlands och Linköpings stads museum, 480 år sedan dannemansskålen utbringades och 500 år sedan Drottning Margareta Leijonhufvud föddes.

Göte Nilsson Schönborg, Göteborgs universitet

Tillbaka

Kulturarv Östergötland
Tfn:
013-23-03 91 
E-post: kulturarv@ostergotlandsmuseum.se

Producerat av Teknomedia