Kulturarv Östergötland
Kulturarv Östergötland

Kulturarvsdag i Åtvidaberg hösten 2004

Dagen startade med kaffe och smörgås, vilket passade bra efter vinterns första snöfall.

Kulturarv Östergötland hade, tillsammans med Brukskultur Åtvidaberg, traditionsenligt inbjudit till tema- och projektdag. Denna gång ägde den rum i Åtvidaberg den 18 november med temat film.

Hans Nilsson, projektledare för Kulturarv Östergötland, hälsade ett 60-tal deltagare välkomna. Han presenterade dagens program, där vissa programpunkter hade måst strykas pga väglaget.

Lars Rasch, kommunalråd i Åtvidaberg, önskade deltagarna en givande dag.
Han berättade om Åtvidabergs historia, med kopparmalm, trämöbeltillverkning och Facit-epoken. Idag överväger fritidskulturen med idrott och musik. Den nedåtgående trenden har nu brutits, och prognosen pekar på att Åtvidabergs kommun under året kommer att ha ökat med 17 invånare.

Svante Kolsgård, Brukskultur Åtvidaberg, presenterade Brukskultur Åtvidaberg och verksamhetens inriktning, att göra fotografiskt material och filmer tillgängliga.  

Åtvidabergsprojektet startade 1999. Syftet var att tillgängliggöra den svenska bruks- och industriortens historia och kulturarv genom exempel från Åtvidabergs bruksbygd. Historien visas upp genom utställningar och historiebok på nätet  (med 40 artiklar hittills).
Sedan år 2000 finns Ekomuseum Åtvidaberg bruksbygd: ett tiotal objekt i omgivningarna med Bruks- och facitmuseum i centrum.
Det finns en stor dokumentations- och forskningsavdelning. Arkivdepån har en kapacitetet på 2000 hyllmeter. Studenter vid Linköpings universitet använder arkivet och skriver uppsatser, som ökar kunskapen. C:a 6000 fotografiska bilder har digitaliserats.

Facits filmarkiv rymmer 130 filmer från åren 1930-1970. Det finns många tekniska problem att lösa. Man har t.ex. kylt ner nitratfil för att undvika självantändning. Krympning och kvalitetsförsämring är också svårigheter i arbetet. Man har dokumenterat filmerna (plats i arkivet, nummer, ljud/stum, färg/svv/komb, inspelat år, längd, bredd, producerad av, kvalitet, scen för scen-dokumentation) och grupperat dem i teman. Hur bevaras filmerna till eftervärlden? Ska man kanske satsa på DVD i fortsättningen? Hittills har man en betakopia för arkivet (och om TV vill låna), och 2 VHS-kopior för utlåning.

Filmen som kunskapskälla. Hur kan filmmaterialet nyttjas av olika brukare?
Roy Andersson visar film på gymnasisternas filmkunskapslektioner. Filmmaterialet är mycket användbart ur olika aspekter, genusforskning t.ex. Tema Q behandlar monument. 
 

Roy Andersson, Brukskultur Åtvidaberg, skötte filmvisningen av film från Facits 550-årsjubileum år 1963.

Diskussion omkring film
under ledning av Hans Nilsson:
Hittills har man i Linköping mest gjort inventering av privata filmer med hjälp av medel från Westman-Wernerska fonden. Inventeringen behöver sträckas ut till hela Östergötland. Dokumentärfilmen lever på annat sätt än den propagandistiska filmen. Den klassificering som man gjort i Åtvidaberg, blir underavdelningar till det som behövs för hela Östergötland. Det finns nationella synpunkter på bildklassifikation, men inte så mycket för film.

Dalarnas museum har fått pengar för inventering av film. Frågeställningar: vad ska sparas för framtiden, tematiken, skonsam överföring och bevarande.
År 2002 började man bevara film på Filmarkivet i Grängesberg. Man använder Rotebro Filmservices FICA-metod, där filmen vakuumpackas i speciella påsar och arkiveras vid -6°C. Metoden sägs bevara film i 500 år. Det är kostsamt, men än så länge kostnadsfritt för den enskilde. 

Forskningsteman går i vågor och det gäller att inte vara för snäv när man sparar. Vi bör istället spara så brett vi kan. På så sätt kan framtida forskare välja ut det de vill. Gallringsplaner behövs för att vi ska klara platsbehovet.

I Dalarna vände man sig till Kulturrådet för att få pengar till inventering. Det finns nationellt avsatta pengar för länsmuseerna och arbete pågår på flera håll i landet.

Vi behöver ett gemensamt angrepp på de privata arkiven. Hembygdsrörelsen har en stor uppgift där. Det gjordes en enkät i hembygdsföreningarna i höstas med en fråga om existerande filmer. Det är meningen att man även ska lista privata filmer. 

Den pedagogiska aspekten får vi inte glömma bort.

Avvägningsinstrument på Bruks- och Facitmuseet.

Lunch intogs på Mässen, därefter kaffe på maten på Bruks- och Facit-museet. Där fanns mycket att titta på, bland annat detta avvägningsinstrument.

 

 

Efter förmiddagen inriktad mot film, fortsatte programmet med projektpresentationer på eftermiddagen:

Min historia
Börje Hjorth kunde inte komma och presentera projektet, där ÖLFA tillsammans med Länsmuseet, Kulturarv Östergötland och Norrköpings stadsmuseum skall göra en minnesinventering av dem som är äldre än 60 år i Östergötland.

Dan Malmsten och Ing-Marie WallinEMILE-projektet:

EMILE-projektets logotype.EMILE är ett EU-projekt (under Kultur 2000) som vill lyfta fram Amerikabreven som en resurs i forskningen om en viktig epok i europeisk historia samt undersöka skillnader och likheter ur ett europeiskt perspektiv.

Deltagande länder är Sverige (projektledarland), Irland, Italien, Polen och Tjeckien.

Tre konkreta produkter ska bli resultatet av detta samarbete: en hemsida (som offentliggörs efter jul), en vandringsutställning (juli 2005) i varje land samt en katalog.

I Sverige är det Kulturarv Östergötland, Östergötlands länsmuseum, Östsam, Kinda kommun och Linköpings universitet som är engagerade.
Kindasamlingen består av c:a 2 600 Amerikabrev.

David Fogelberg och Bo Wache, Östra Ed-projektet:
På slutet av 80-talet började man inventera torp i Östra Ed.
Man samlade in data i ett register: 4500 personer, 200 platser, fornlämningar och dokument i form av text, bilder, ljud och video. Via geografiska koordinater knyts dessa data samman. Man använder Linux (fri programvara), flexibel databas, inga plug-in behövs, utom Adobe Reader (kostnadsfritt program).
Den karta man använder sig av är producerad i Valdemarsvik i ett annat projekt. I lagermenyn finns följande symboler: backstuga, by, fornlämning, gård, herrgård, kyrkor, skolor, säteri, torp, torpgrund, öar, övriga platser. Man gör kopplingar med hjälp av en s.k. harvester (skördetröska), en motor som söker egna länkar i databaser som den har tillstånd att söka i. Redigeringsverktyget ger möjlighet att
låta vissa personer få ansvar för att uppdatera materialet. Redaktören godkänner innan det publiceras.

Ulf Svensson, Krokeksprojektet:
Före reformationen var Krokeks franciscanerkloster väldigt betydelsefullt. Det nämns första gången 1440. De vägfarande övernattade på härbärget där, eftersom ingen vågade fara över Kolmården nattetid. 
Arbetet med dokumentering kunde startas eftersom arkeologer behövde tillfälle att jobba på sommaren.
Den 30 april bildades en projektgrupp. Projektansvariga: länsstyrelsen, länsmuseet, Linköpings universitet, hembygdsföreningen, kyrkliga samfälligheten. Referensgrupp: Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen, stadsmuseet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet. Ulf Svensson är samordnare. 500 000 kr kostar det i första turen. Sparbanksstiftelsen Alfa, Norrköpings kommun. Idag fattas bara 10 000 kr. Projektet kommer förmodligen att utökas efter första turen. 
Det finns en bestämd undersökningsplan enligt länsmuseets ordning. Utanför kyrkomuren finns två husgrunder som ska grävas ut, bageriet och kapellet, kanske. Markradarföretag anlitas, för att man ska slippa gräva på kyrkogården, om inget speciellt hittas.  

Östergötlands medeltid
Hans Nilsson berättade omGötalandsidéerna. Det gamla upplägget handlade mest om Arn och Birgitta. Det nya upplägget, som lyfter fram Birger Jarl och riksenandet, verkar mer intressant. I planerna ingår resor, utbildning av guider, forskning, utställningar, arrangemang och kommunikation. Man utgår bl.a. från Eriksgatan. En samordnare, Annika Meijer, har anställts. Sparbanksstiftelsen Alfa lämnar bidrag. Engagerade parter från Östergötland är bl. a. Östsvenska Turistrådet, Östsam och Linköpings universitet.

Monika Lantz, Eriksgateprojektet:
Efter publiceringen av skriften Eriksgatan var det meningen att hemsidan skulle offentliggöras. Men den blev inte bra, så nu gör de hemsidan själva. Den publiceras i vår.
Reseguide har tryckts. Historiepedagogiskt projekt följer.

Därefter kunde glada bokvinnare hämta sina vinster.
Hans Nilsson inbjöd till nästa projektdag i Linköping april-maj 2004, och
tackade till slut deltagarna för visat intresse. 

 

Text och bild: Elisabeth Strömberg

Kulturarv Östergötland
Tfn:
013-23-03 91 
E-post: kulturarv@ostergotlandsmuseum.se

Producerat av Teknomedia